Så bygger Brandskyddsföreningen ett mer motståndskraftigt Sverige

Brandskydd handlar om betydligt mer än att släcka bränder. För Brandskyddsföreningen handlar uppdraget om att bidra till ett säkrare, mer motståndskraftigt och hållbart Sverige, från förebyggande arbete och kunskapsspridning till återhämtning när olyckan väl är framme.

– Vi är en allmännyttig ideell förening som har funnits i över 100 år. Vårt uppdrag är att bidra till ett brandsäkrare, mer motståndskraftigt och hållbart Sverige, säger generalsekreteraren Mats Björs.

Brandskyddsföreningen verkar som en oberoende samhällsaktör och samlar aktörer från näringsliv, offentlig sektor, forskning och räddningstjänst. Genom forskning, utbildning, normutveckling och kunskapsspridning arbetar organisationen för att stärka brandsäkerheten i hela samhället.

– Riskbilden förändras hela tiden och just nu går utvecklingen väldigt snabbt. Därför behöver vi både vara kunskapsbärare och samtidigt fånga upp nya risker och driva utvecklingen framåt. En viktig del av vår roll är att bygga broar mellan olika aktörer för att kunna möta framtidens säkerhetsutmaningar.

Från förebyggande arbete till återhämtning

På Skydd kommer Brandskyddsföreningen att lyfta tre centrala områden: normer och regelverk, restvärderäddning (RVR) och civila insatspersoner (CIP).
Enligt Mats Björs utgör de tillsammans en sammanhängande kedja för ett robust brandskyddsarbete.
– Normer och regelverk är en av grundbultarna i vårt arbete. De skapar förutsättningar för ett förebyggande brandskydd genom att översätta lagstiftningens krav till praktisk verklighet.

Regelverken tas ofta fram på uppdrag av försäkringsbranschen och fungerar som ett viktigt komplement till myndigheternas krav.
– Lagar reglerar inte alltid alla detaljer. Där fyller våra regelverk en viktig funktion genom att skapa tydlighet och vägledning för dem som arbetar med brandsäkerhet i praktiken.

Men även det bästa förebyggande arbetet kan inte eliminera alla risker. När en brand inträffar blir restvärderäddningen avgörande för att begränsa konsekvenserna.
– Restvärderäddningen har funnits sedan 1976 och fyller 50 år i år. Verksamheten handlar om att minska skadorna efter en brand och hjälpa människor och verksamheter att återhämta sig snabbare.

Arbetet har utvecklats över tid. Från att främst handla om att begränsa materiella skador omfattar det idag även stöd till människor och verksamheter som behöver komma tillbaka efter en svår händelse.
– Det handlar om att minska konsekvenserna, både mänskligt och ekonomiskt.

Den tredje delen i kedjan är satsningen på civila insatspersoner, CIP, som Brandskyddsföreningen utvecklat de senaste åren.
– Tanken är enkel: någon ska kunna komma snabbare till skadeplatsen. Vi utbildar, utrustar och larmar frivilliga via SOS Alarm så att en första insats kan påbörjas innan räddningstjänsten är på plats.

Visionen är ambitiös. Målet är att på sikt bygga upp ett nätverk med 75 000 civila insatspersoner över hela landet.
– Ju fler som deltar, desto större är sannolikheten att det finns någon i närheten när något händer. Det stärker samhällets resiliens och kan göra stor skillnad under de första avgörande minuterna.

Regelverk måste fungera i verkligheten

För att regelverk ska få effekt krävs att de inte bara är korrekta utan också begripliga och användbara.
– Regelverk ska skapa säkerhet, inte osäkerhet. Därför lägger vi stor vikt vid att göra dem praktiskt tillämpbara.

En viktig del av arbetet är att involvera många olika perspektiv i utvecklingsprocessen.
– Vi samlar myndigheter, fastighetsägare, konsulter, entreprenörer och användare runt samma bord. När olika aktörer förstår varandras verklighet blir regelverken både tydligare och mer effektiva.

Utöver själva regelverken arbetar Brandskyddsföreningen med utbildningar, vägledningar och erfarenhetsutbyte för att säkerställa att kunskapen omsätts i praktiken.
– Vi vill vara en mötesplats där olika perspektiv kan mötas och utvecklas tillsammans.

Datadrivet brandskydd och nya risker

När Mats Björs blickar framåt ser han ett brandskyddsarbete som blir allt mer integrerat, kunskapsbaserat och datadrivet.
– AI och digitalisering kommer att ge helt nya möjligheter att identifiera risker och arbeta förebyggande.

Brandskyddsföreningen samlar redan idag in stora mängder data från bland annat brandstatistik, försäkringsbolag och den egna restvärderäddningsverksamheten.
– Ju mer vi vet om varför bränder uppstår och vilka konsekvenser de får, desto bättre kan vi förebygga dem.

Samtidigt förändras riskbilden snabbt. Elektrifiering, energilagring, solcellsanläggningar och nya byggmetoder skapar nya utmaningar för hela samhället.
– Vi pratar om batterilager, solceller och träbyggnader. Det är positiva utvecklingar, men de ställer också högre krav på kunskap och brandsäkerhet.

Mats Björs, generaldirektör Brandskyddsföreningen

Brandskydd måste bli en del av hållbarhetsarbetet

En fråga som Mats Björs återkommer till flera gånger under intervjun är kopplingen mellan hållbarhet och brandskydd. Han menar att brandsäkerhet fortfarande alltför ofta behandlas som en separat fråga, trots att den borde vara en självklar del av hållbarhetsarbetet.
– Vi kan inte bygga hållbara samhällen utan att samtidigt tänka på säkerhet och brandskydd.

Han pekar bland annat på att många hållbarhets- och miljöcertifieringar fokuserar på energi, klimat och materialval, men inte i tillräcklig utsträckning på brandsäkerhet.
– Om en byggnad brinner ner påverkas både människor, ekonomi och miljö. Därför måste brandskydd vara en naturlig del av hållbarhetsdiskussionen.

Samma resonemang gäller när byggnaders livslängd förlängs.
– Ju längre en byggnad står, desto bättre är det ur ett hållbarhetsperspektiv. Men samtidigt ökar sannolikheten att den någon gång drabbas av en brand. Därför måste brandsäkerheten finnas med genom hela byggnadens livscykel.

Därför är Skydd en viktig mötesplats

För Brandskyddsföreningen är närvaron på Skydd en självklar del av uppdraget.
– Utveckling sker ofta i mötet mellan människor.

På mässan samlas beslutsfattare, experter, leverantörer, myndigheter och användare från hela säkerhetsbranschen.
– Där får vi möjlighet att lyssna, lära och förstå vilka utmaningar våra medlemmar och samarbetspartners står inför. Samtidigt kan vi dela med oss av vår kunskap och diskutera lösningar.

Enligt Mats Björs uppstår de bästa idéerna ofta när olika kompetenser möts.
– Många upplever att brandskydd är svårt. Men ofta handlar det om att rätt kompetens inte har varit med tidigt i processen. När olika perspektiv möts blir lösningarna nästan alltid bättre.

Stolt över att samla människor kring samhällsnytta

När Mats Björs får frågan om vad han är mest stolt över i organisationens arbete tvekar han inte.
– Jag är stolt över att vi fortfarande, efter mer än hundra år, är en samlande kraft för brandsäkerhet i Sverige.

Han lyfter särskilt fram förmågan att kombinera erfarenhet med utveckling.
– Vi måste hela tiden vara nyfikna på framtiden. Annars riskerar vi att bli irrelevanta.

Särskilt stolt är han över utvecklingen av restvärderäddningen och satsningen på civila insatspersoner.
– Restvärderäddningen gör enorm nytta för människor som drabbas av brand. Samtidigt bygger vi nu upp något helt nytt med civila insatspersoner som kan stärka samhällets motståndskraft på ett väldigt konkret sätt.

Ingen kan lösa framtidens utmaningar ensam

Om han får skicka med ett budskap till alla som arbetar med brandskydd handlar det om tre saker: nyfikenhet, samverkan och riskmedvetenhet.
– Vi behöver bli bättre på att förstå risker innan något händer.

Han menar att både privatpersoner och organisationer har ett ansvar för att arbeta förebyggande. För privatpersoner handlar det om grundläggande brandskydd i hemmet, medan företag och organisationer behöver säkerställa att brandskyddet är en del av verksamhetens ledning och styrning.
– Brandskydd handlar inte bara om att skydda byggnader och egendom. Det handlar om att skydda människor, verksamheter och viktiga samhällsvärden.

Hans slutsats är tydlig:
– Om vi blir bättre på att hantera risker tillsammans kan vi skapa ett tryggare, mer hållbart och mer motståndskraftigt samhälle för kommande generationer.